Ryukyu kobujutsu
Förutom karate tränar vi även Ryukyu kobujutsu som komplement vilket som fokuserar på användningen av klassiska vapen, en disciplin som kallas kobudo. Denna unika och rika kampkonstform har sina rötter i Okinawa, en ö som historiskt sett var en korsväg för kulturella och handelsrelationer mellan Japan, Kina och andra asiatiska länder.
Ursprung och Historia
Ryukyu Kobujutsu har en lång historia som sträcker sig tillbaka flera hundra år. Okinawas närhet till Kina och dess handelsrelationer med olika delar av Asien ledde till att olika vapentraditioner och tekniker smälte samman på ön. Okinawanska krigare utvecklade sin egen unika stil för att försvara sig själva och sina samhällen.
Under perioder av förbud och vapenkontroll under Japans feodala tid, utvecklades kobujutsu som en hemlig form av självförsvarsträning. Det inkluderade användningen av ett antal vapen, inklusive:
- Bo: En lång stav.
- Sai: Ett treuddat vapen.
- Tonfa: En träklubba med ett handtag likt dagens amerikanska polisbatonger.
- Nunchaku: Två korta sektioner av trä ihopkopplade med en kedja eller rep.
- Eku: Ett vapen liknande en åra gjort av trä.
- Kama: En skärande blad som ursprungligen användes för jordbruk.
- Tekko: En handskydd liknande ett knogjärn – ofta med piggar.
- Nunti-bo: En kortare version av bo.
Principer och Träning
Ryukyu Kobujutsu betonar inte bara teknik utan också filosofin och principerna bakom vapenhantering. Det lägger vikt vid balans, kroppskontroll och harmoni med vapnet. Många vapen inom Ryukyu Kobujutsu har historiskt sett varit jordbrukstillbehör som bönder använde för att försvara sig, och konsten betonar därför att använda dessa redskap effektivt för självförsvar.
Träningen involverar att lära sig specifika kata (mönster) för varje vapen, vilka är noggrant utformade sekvenser av rörelser som innefattar attacker och försvar. Utövare måste bemästra dessa kata för att förstå hur man använder vapnen på ett effektivt sätt. Träning i Ryukyu Kobujutsu är krävande och kräver disciplin och uthållighet.